Nu sitter jag här och har benen på min sköna fotpall och mäklaren har precis gått... Och jag tänker så smått. "Hoppas jag nu har kirrat det". Och med det menar jag att han värderade vårt hus till så mycket som vi behöver. Vi ska ju friköpa vårt hus, och då måste även en värdering göras. Banken sjabblade ju bort den förra. Allt var ju klart... men den tur vi har i vår lilla familj blir ju alldrig som man tror... hhehe. Men han sa att det var lugnt så jag tror han. :D
Jag tycker så mycket om vårt hus här, även om det har skavanker så är det så mycket känslor och liv i vårt hus, så jag skulle aldrig kunna lämna det som jag känner nu. Det bara ÄR så...
Mitt rosa radhus, det står för liv, känslor och värme.
Hare krishna!
